Bla, bla, bla nu är min käre sambo hemma igen från Norge och jag förundras varje vecka över hur mycket han kan prata. Orden rinner ur honom konstant. Det börjar redan i bilen på torsdag kväll, när jag hämtar honom på stationen, och ofta kommer vi redan då in på något konstigt samtalsämne. Dessa topics brukar för det mesta resultera i att vi blir lite småsura, vi har väldigt starka viljor båda två och ganska skilda åsikter i vissa ämnen. Inget farligt med detta, men sen så kommer fredagen och hans ordsvada fortsätter, det tar aldrig slut. Hur mycket kan en vuxen karl ha att säga? Nu vill jag ha lite sympatier med er kära läsare för våra tre barn har ärvt denna egenskap utav sin far....tänk hur jag har det här hemma vissa dagar när alla fyra går runt mig och pratar och pratar och ropar mamma hit och mamma dit. Kontentan av detta är idag att trots alla konstiga egenskaper en människa har så kan man faktiskt älska den ändå.
Snart dags för lunch och sedan kanske åka pulka....
Vi hörs när jag känner för det.
Hallå! Jag har en liten fråga till dig angående våra bloggar. Vet du hur man lösenordsskyddar sin blogg? Så att bara vissa som har lösenordet kan komma in och läsa.
SvaraRaderaKram Carro